skinnyisbetter

Jag vet att jag inte är perfekt. Jag vet att jag inte är smart, smal eller vacker. Jag vet att jag inte har några speciella talanger eller färdigheter. Jag är skadad, skadad från min barndom. Jag har gått igenom så fruktansvärt mycket som ingen någonsin kommer att förstå. 

Jag förväntar mig inte att folk ska förstå, men man kan väl ändå försöka. Försöka acceptera och respektera att jag inte alltid mår bra eller har bra dagar. Acceptera att jag ibland gråter hysteriskt och att jag ibland har dagar då jag bara ligger i sängen och stirrar in i väggen. Varför är det så svårt att förstå ? Varför kan inte "normala" människor förstå att man kanske inte är fullt normal pga att man genomgått ett rent helvete i sitt förflutna. 

Ibland önskar jag att folk som ser ner på oss som mår dåligt borde få gå igenom det man själv går/gått igenom bara för att se att det inte alltid är så lätt.